February 28, 1914
Lewis Edwin Theiss
The Man Behind the Camera
Theiss artikel är en lovsång till en ny yrkeskår - nyhetsfotograferna.
Texten drivs
av samma begärsmotor som Outlooks ymniga rapportering av tekniska
framsteg
- notiser hopade under rubriker som "Many Inventions", "Wonder of the
Wireless" och "Making the Panama Canal Locks Water-Tight".
I det följande skall uppvisas hur Theiss formulerar trimningen av en
modern blick. Märk: Uppvisas - inte tydas. Här finns inget krypto,
här behövs ingen nyckel. Den blick som beskrives är hel, total,
allseende och - inte minst - tillgänglig för alla.
En imperieblick ämnad för masskonsumtion.
____________
Theiss inleder:
PHOTOGRAPHS are like figures: they never lie. Moreover, they give
us in one quick, comprehensive glance an accurate idea of a situation
that columns of word cannot convey, thus adding accuracy to the saving
of time. Hence in this busy modern world of news gathering and news
reading, the picture's the thing. So our most progressive journals
have supplemented the linotype with the half-tone.
one
quick
comprehensive
glance
adding accuracy
to the saving of time
Utgår:
Detaljens och vilans betydelse.
Våren 1914 skrivs one, single, all, comprehensive,
complete, whole och universal om strängt taget... allt. Och omvänt skall no-one, none och nothing undslippa det totala
närmandet mot alla tänkbara ämnen, fundamentala eller triviala.
Till detta läggs ett bekvämlighetsideal grundat på
snabbhet och billighet. Något - låt säga lunchen, färden, hälsan,
bilden - befinner sig i framstegets bräsch om det är enkelt,
allomfattande, snabbt, exakt och billigt.
Ur sikte försvinner det som vilar i detaljer - det stillatigande som gör detaljerna till just detaljer.
Skala har inte med saken att göra (om du upptäcker en förut osedd aspekt av Empire
State Building kan den vara giltig för hela byggnaden).
Vi
behöver alltså inte uttolka slutsatsen att den moderna blicken är
total - och
att den, enligt dess egen utförda logik, dömer snabbt och korrekt därför
att den är total - det står svart på vitt hos Theiss:
The universe is the realm of the photographer. From
him there is hidden nothing in the earth itself, nor in the heavens
above the earth, nor in the waters that covers the earth.
An interesting chap is this knight of the kodak. He
has nerves of steel. He is composed of ninety per cent of the fine
gold of courage alloyed with ten per cent of the brass of audacity.
Hardly is there a place on earth where he has not
penetrated. Of a truth he knows that there are more things in heaven
and earth than are dreamed of by the average inhabitant. He has seen
them; for the news photographer is the nearest earthly approach to the
all-seeing eye.
hidden
nothing
earth
penetrated
by the average inhabitant
the all-seeing eye
Utgår:
Hemlighetens och ytans betydelse.
Ur sikte försvinner de mångtydiga skeendena vid skärningspunkter. I
penetrationen - fotopunkturen för att tala med Barthes - rivs itu det betydelseflux som råder vid alla
övergångars
membran. Flux fixeras med skivor, reality-toast, i perceptionen likväl som i negativets kristallina ytor på
skiftande bärmedium.
Punkturen antar bokstavlighet då Theiss beskriver farorna
vid fotografering av vilda djur. Dessa tillfällen är övergångar, membran
mellan djur
och människa, mellan syn och bild, mellan liv och död, och de är samtliga
försatta i flux tills
de, liksom djurens hudar,
punkteras av ljusets och eldens teknologi:
Mr. C. G. Schillings, the German scientist, is another
celebrated animal photographer. Mr. Schillings was once charged by a
herd of twenty-five elephants. He managed to kill the leading bull,
and so turned the herd. Had they continued their charge, nothing could
have saved him.
On still another occasion two rhinoceroses scented Mr.
Schillings while he was taking their picture. They charged together.
Mr. Schillings grabbed a gun and dropped both rhinos ...
Vi behöver inte uttolka slutsatsen att fotografiet är besläktat
med ett tagande i besittning och ett samlande av troféer. Det står svart
på vitt hos Theiss.
____________
Schellings foto-mordiska vedermödor leder till komplexet
Fara och Risk. Samtliga anekdoter i Theiss artikel ger exempel på
faror i fotografyrket. Via detta farans prisma inbringas fotograferna i den
trollkrets som omger tidens aviatörer och racerförare:
Hjälteförklarade våghalsar som bemästrar maskiner.
During the siege of Port Arthur there was one point in
the Japanese line where the Russian shells were falling like hail. "The folks at home want to see what this looks
like," said an American photographer. The Japanese begged him to
take a picture from a protected position and paint the smoke and
flying shells on his negative.
"I couldn't do that," said the photographer. "It
wouldn't be real, and the folks at home want the facts."
So he
advanced as far as a human being could advance and live, and set up
his camera. The concussion of the next shell knocked him thirty feet,
unconscious. His camera was wrecked but Prividence saw to it that the
plate was unbroken. In all the world there is probably no duplicate of
this wonderful picture of an exploding shell.
Denne anonym uttrycker strömningar med vida
implikationer: Kravet att skänka an all-seeing eye till
the average inhabitant tvingar fram ett uppvaktande av fara och bejakande
av risk. På grund av en teknologi, kamerans, har fotografen uppsökt en
livsfarlig plats, skottlinjen, för att leverera något som aldrig
skådats av the folks: Förevigandet av den omedelbara närheten
till en granatexplosion.
Den citerade händelsens fara är krigisk och kan lämnas
därhän (krigskonst och dess maskiner ska vara, och har alltid varit,
livsfarliga) - vad som
tillstöter omkring 1900 är att vardagen blir livsfarlig på
grund av maskinens och teknologins definitiva intåg. En hotbild förut
endast gällande krigaren växer fram för civilisten.
Livsrummet elektrifieras och genomfares av mekaniserade
krafter vilka i vilket ögonblick som helst kan ta livet av innevånarna.
Då skapas nya mytologier för riskhantering: Det är modernt och gott,
inte bara finna sig i utan att bejaka maskiners inherenta farlighet.
Tidens hjältar är flygare och racerförare, och
med tillskyndare som
Theiss - fotografer.
Vid tiden för Theiss skrift är medvetenheten om den moderna maskinens farlighet gammal - ett sekel är härvidlag ingen överdrift.
Faran är från början en väsentlig aspekt av den moderna maskinen:
den skenar, exploderar ad hoc, slår blint, skär, klyver och krossar utan urskillning.
Maskinen bär alltså med sig löftet om dess eget livsfarliga skenande,
och i denna mening skenar alltid maskinen.
I en sådan miljö är människan inte längre sitt eget mått. Maskinen
bestämmer människans mått och för i dansen, och
därmed är vi tillbaka till hur detta illustreras av fotograferna hos
Theiss:
Trots att maskinen i det aktuella fallet - kameran - inte är
omedelbart livsfarlig (på det sätt som en tramway eller automobil är
livsfarlig), agerar dessa Knights of the Kodak enligt maskinreligionens bud: Älska
maskinen och riskerna den medför.
Kameran, och dess löfte om en nykonstruerad total blick,
tvingar fotografen mot livets kant. Det mekaniska imperieögat släpar
beredvilliga medvetanden och biologiska kroppar efter sig mot
ytterligheternas domäner.
____________

A NEWS PHOTOGRAPHER, MR. WALTER MILLER, IN THE ACT OF TAKING
A BIRD'S-EYE VIEW PHOTOGRAPH OF NEW YORK CITY AND VICINITY
This photograph is by one of his co-workers, and shows the daring
camera man sitting on a plank extending into space from the
Woolworth Tower.

AN ADVENTUROUS NEWS PHOTOGRAPHER, MR. CHARLES DUPREZ, AT WORK
To stand in such a place alone is an acrobatic feat which requires strong,
steady nerves. Wonderful pictures are sometimes obtained from these
hazardous positions.

THE PHOTOGRAPHS BY MR. H. G. PONTING OF THE JAPANESE
MOUNTAIN
ASAMA-YAMA ARE AMONG THE MOST FAMOUS OF VOLCANIC PICTURES
The photographer is seen standing at the edge of the volcano's mouth,
at the time when a sudden eruption occured.
I artikelns illustrationer återfinns det allseende ögats kompletta rumsliga
spann från ovan till nedan - örnperspektiv från skyskrapor till
underjordens vulkaniska gap - och här framträder modernitetens relation till fara och risk
i balansakter utförda vid randen för avgrunder.
Å ena sidan kan man anta att männen inte skulle ha sökt
sig till dessa platser om inte kameran lett dem dit. Å andra
sidan kan kameran helt tänkas bort, varvid händelserna förvandlas till rent
artisteri för farans egens skull - männen blir skråfränder med
fasadklättrare och lindansare, eller med Harold Lloyd.
Vad vi ser är balansakter som showbusiness i syfte att
sälja en "allseende blick för normalinnevånaren". Den demokratiska
masskonsumismens oemotståndliga bedrägeri gäller även
här: Det förut unika och exklusiva kan bli ditt (snabbt, bekvämt,
billigt) - en
världsomspännade syn, trängande in i minsta skrymsle och levererad bit för bit till din dörr
tack vare en maskin bemästrad av
äventyrare.
I detta stycke trivia - The Man Behind the Camera
av L. E. Theiss 1914 - ligger en åskådning uppenbarad,
spridd, särskild och detaljerad på introspektionens fält. Behövs här
ett psyko-lingvistiskt prästerskap med dunkla ceremoniel för att
extrahera en
"upplysningens baksida" eller ett "modernt barbari"?
Hos Theiss finns
inget undermedvetet eller maskerat - orden står där, vinkande som semaforer och
bärande bud om en primitivitet, inte maskerad utan rekvirerad i en
medveten akt av påklädning. Det är en primitivitet som måste förhärliga
och hävda det unika för att kunna agera en masse - betrakta en
masse, köpa en masse, dö en masse - vilket hösten 1914 skulle
komma att visa.
I kriget skulle maskinvärlden komma att visa sig i dess
fulla vidd. Maskinen skulle då slutgiltigt komma leverera dess
läxa till miljoner -
inte l'Homme Machine, endast Machine.
____________

A BROADSIDE OF TWELVE-INCH GUNS FIRED AT A TARGET 14,000
YARDS
DISTANT BY THE BATTLE-SHIP DELAWARE WHILE UNDER STEAM
To procure this remarkable photograph, Mr. E. Muller, Jr., ventured into
the danger zone
or firing line. While maneuvering with his motor boat for
position, a shot whizzed
over his head. The news photographer is daunted by no danger in
his determination to get results.